Skola

Förskola

 

 

Förskoleverksamheten är till för barn som inte börjat skolan. Det kan vara förskola, familjedaghem (dagmamma) samt öppen förskola dit föräldrar kan gå med sina barn.

Särskilt stöd i förskolan

 

 

Förskolan ska anpassas till alla barn. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt.

En stödsamordnare är en person som samordnar kring stöd för barnet och har kontakt med både familj och förskola.

 

Extra stödinsatser som kan vara aktuella är handledning och fortbildning till personalen, resursperson till barnet, minskning eller annan anpassning av barngruppsstorleken och ibland anpassning av lokalerna.

 

Det ordinarie arbetslaget har det pedagogiska ansvaret för att barnet verkligen blir integrerat i gruppen även om man bedömt att det behövs en resursperson för barnet.

 

Om barnet har behov av särskilt stöd i sin utveckling har det rätt till en avgiftsfri plats i förskola (upp till 15 timmar per vecka) utifrån sitt eget behov om inte behovet tillgodoses på annat sätt.

 

 

Här kan du läsa mer

Förskoleklass

 

 

Från och med det år ett barn fyller sex år ska hon eller han erbjudas plats i förskoleklass.

Barn kan börja från fem års ålder. Förskoleklassen är avgiftsfri.

Alternativ?

Är du orolig för att det inte kommer fungera för ditt barn i en vanlig förskoleklass?

Ta kontakt med skolan eller utbildningskontoret för att få reda på vad för stöd ditt barn kan få.

En del barn går kvar ett extra år i förskolan. Andra barn kan starta ett år tidigare i särskola för att få anpassad undervisning (se nedan). Ibland kan det även finnas en specialgrupp för elever med funktionsnedsättning där ditt barn skulle få den hjälp som behövs. Det finns även fristående skolor.

 

Grundskola

 

 

Det finns olika typer av skolformer att välja mellan, antingen grundskola eller grundsärskola.

 

Det finns möjlighet till flexibilitet då det går att blanda från både grundskolans/grundsärskolans ämnen och ämnesområden.

 

En elev kan vara integrerad i en annan skolform. Det betyder att eleven är inskriven i en skolform

som till exempel grundskolan, men får sin utbildning i en annan skolform, till exempelvis i grundsärskolan.

Fördelar kan vara att miljön blir mer anpassad efter barnet eller att eleven kan gå med sina befintliga kompisar

med hjälp av förslagsvis en resursperson.

Grundsärskola

Grundsärskolan är en skolform som är anpassad till målgruppen elever som inte bedöms kunna uppnå grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning.

 

Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden (inriktning träningsskola), eller en kombination av dessa. Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner.

 

För att bli inskriven i särskola behövs en omfattande utredning som bland annat innehåller pedagogisk-, psykologisk-, medicinsk- och social bedömning. Det behövs även underskrift av föräldrarna för att bli antagen i särskolan.

Träningsskola

Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som kallas träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen.

 

Istället för enskilda ämnen omfattar träningsskolan fem ämnesområden:

 

1. Estetisk verksamhet

2. Kommunikation

3. Motorik

4. Vardagsaktviviteter

5. Verklighetsuppfattning

Här kan du läsa mer

Åtgärdsprogram

 

 

Ett åtgärdsprogram är ett verktyg som ska stödja möjligheterna för eleven att nå sina mål. Åtgärdsprogrammet ska ge en samlad bild av elevens skolsituation.

Det ska beskriva vad som ska åtgärdas på individ-, grupp- och organisationsnivå.

Rektorn är ansvarig för att se till att rätt stöd ges.

Det krävs ingen diagnos för att en elev ska ha rättigheter till extra anpassningar eller särskilt stöd och kan fås både i grundskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan.

Friskola

 

Allt fler friskolor inriktar sig på elever med behov av särskilt stöd.

Ofta riktar sig skolorna till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

som ADHD och autismspektrumtillstånd.

Skolorna är koncentrerade till Stockholmsområdet och ytterst få finns i norra Sverige.

Skolskjuts

 

Kommunen är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts om sådan behövs.

Det kan handla om färdvägens längd, trafikförhållandena, en funktionsnedsättning hos eleven eller någon annan särskild omständighet. Alla dessa förutsättningar ska prövas individuellt. Ansökan om skolskjuts ska lämnas till kommunen eller skolan. Mer information får du från din kommuns webbplats eller genom att kontakta kommunens växel.

Kontaktbok

Vad har du gjort i skolan idag?

Det är det inte alltid så lätt att få svar på.

Då är det väldigt bra att använda sig av en kontaktbok som hänger med i väskan mellan skolan och hemmet. Där personal och förälder kan kommunicera med text och foton. Det blir även lättare att starta ett samtal med sitt barn om dagens aktiviteter. Det finns även kontaktböcker digitalt.

Berättelsen om Mini

Berättelsen om Mini och hennes behov i skolan.

Gymnasie

 

Gymnasiesärskolan i Sverige är fyraårig och frivillig och vänder sig till ungdomar med utvecklingsstörning. Finns bl a yrkesinriktade nationella och individuella program, särskilda varianter samt idrotts- och riktstäckande utbildningar.

Yrkesinriktade nationella program

I gymnasiesärskolan finns det nio nationella program som alla är yrkesinriktade. Exempelvis inom handel, fordon och hotell.

 

 

Här kan du läsa mer

Individuella program

Individuella program är till för elever som behöver en utbildning som är anpassad för de egna förutsättningarna. Där läser eleven ämnesområden istället för ämnen.

 

 

Här kan du läsa mer

Instanser

 

Det finns olika typer av instanser att vända sig till angående utbildning.

Nedan listas ett urval.

Skolinspektionen

Skolinspektionen granskar regelbundet alla landets skolor och alla kan anmäla missförhållanden i skolan eller förskolan till dem.

 

 

Här kan du läsa mer

Centrala elevhälsan

Elevhälsan består av fyra delar: medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk del. Tillgång ska finnas till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Centrala elevhälsan samverkar med förskolor och grundskolor.

 

Inom enheten finns följande professioner: Stödsamordnare, Specialpedagoger, Spetskompetens finns inom syn, hörsel, läs- och skriv, Skoldatatek, tal- och kommunikation, särskola samt inom det neuropsykiatriska området. Psykologer, Samordnande kurator och Skolfam.

 

 

Här kan du läsa mer

Specialpedagogiska skolmyndigheten

SPSM arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funtionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom specialpedagogiska stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel och statsbidrag.

 

 

Här kan du läsa mer

Skolverket

Skolverket styr, stödjer, följer upp och utvärderar kommuners och skolors arbete med syftet att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna.

 

Myndigheten ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö.

 

 

 

 

 

 

 

Här kan du läsa mer

BEO: Barn och elevombud

Barn- och elevombudet arbetar mot kränkningar och mobbning.

 

 

 

Här kan du läsa mer

Utbildningskontor

Vänd dig till ditt lokala utbildningskontor om du vill ha hjälp inom

följande områden:

 

  • förskoleverksamhet
  • skolbarnomsorg
  • grundskoleverksamhet
  • fritidshem
  • fritidsgårdar
  • öppen fritidsverksamhet
  • särskola
  • gymnasieskola
  • vuxenutbildning
  • centrala elevhälsan