Vänner
Vänner är som stjärnor. Du ser dem inte alltid men du vet att de finns där ändå...
När vi fick vår son ändrades vårt liv dramatiskt och vi levde i en bubbla av konstant trötthet
och oro för framtiden. Men även en stor glädje över vårt fantastiska barn.
Vi var väldigt glada över minsta utveckling som man annars lätt tar för given.
Jag är glad över att våra vänner har haft stort tålamod och orkat vänta.
Att de inte har försvunnit helt ifrån våra liv vilket annars är väldigt lätt hänt.
Under en viss tid är man väldigt lättsårad och behöver höra de rätta orden.
Flera av våra vänner har sagt att de aldrig kommer kunna sätta sig in hur vi har det eftersom de inte är i samma situation. Jag har hållt med och berättat om vår utökade vännskara där vi hittat familjer som är i samma situation. Det behöver inte vara samma diagnos eftersom vi har många gemensamma beröringspunkter ändå. Det är här vi fått de flesta tipsen genom årens lopp.
Lycka är att ha vänner som man kan kontakta efter ett år och fortsätta där man slutade.
Vilket kan kännas bra från bådas håll. Ibland kommer livet emellan men då är det skönt att veta att man ändå har vännen kvar när det behövs.
Tips till vän:
- Gratulera föräldrarna till det nyfödda barnet oavsett diagnos eller inte
- Säg aldrig ”jag förstår hur det känns”
- Försök att undvika tröstmeningen ”han/hon är bara sen i utvecklingen”
- Säg att du finns till hands och fråga vad du kan göra. Ex komma med matlåda, ta hand om barnet medan föräldern får en chans att duscha osv.
- Försök att undvika att prata om dina egna barns fantastiska utveckling. Hur stolt du än är.
- Försök även undvika meningen ”Jag förstår inte hur ni orkar”. Även fast det kan vara bekräftelse på att du förstår att de har det jobbigt så finns det ju inget val.
- Ha tålamod och var inte rädd för att ta kontakt. Fortsätt att tjata! Din vän kommer få mer tid över i framtiden. En vän för livet som kände att du fanns där precis när det behövdes som mest.
